Hem » boksläpp » Releaseparty för Elna Lindboms nya roman Stenarna hade namn

Releaseparty för Elna Lindboms nya roman Stenarna hade namn

collage_1000x450

I lördags var det bokrelease för Elna Lindboms roman Stenarna hade namn. De var en förväntansfull skara inbjudna som samlats i Ljungsbro som får att få vara med om boksläppet.  När Elna hälsat alla välkomna berättade hon om skrivandet och hur romanen vuxit fram.

Stenarna hade namn är en är bok som handlar om flykt undan krig och hot,
men också om saknaden av det man lämnat. Kusinerna Jola och IngaXenia är estlandssvenskar. De gör en äventyrlig resa tillbaka till sin barndomsby i Estland som de lämnade som barn. Andra världskriget tvingade ut deras familjer på livsfarliga resor i överfulla båtar över Östersjön för att undgå deportation och krigsmobilisering. De var svenska båtflyktingar. Den nutida resan handlar om ett märkligt uppdrag och ett ryskt silverkrucifix som kommit på villovägar, men den handlar också om minnen av en annan tid. Kusinernas resa blir en upptäcktsfärd i äldre generationers liv och öden i de estlandssvenska trakterna.

Det blev mycket trevlig kväll med högläsning, historier och en hel del boksignering. Deltagarna bjöds dessutom på både poesi och sång på estlandssvenska.

Stenarna hade namn kan du köpa direkt av författaren, av STILITS eller hos välsorterade bokhandlare både på stan och på nätet.

One Response so far.

  1. Gun-Britt Eriksson skriver:

    Det har varit mycket intressant att läsa din bok under julhelgerna. Jag har jobbat på Skeppet, två versioner av Kvarnforsen och sista åren Navet. Slutade vid 61 och är nu pensionär. Inte så stolt över min karriär, på grund
    av min bipolära sjukdom blev det flera långa avbrott. Nu har jag bra medicin och stöd i psykiatrin och mår bra sedan år 2000.
    Men till boken :. Jag har kontakt med Estland på flera sätt. År 1990 var det en Taizekonferans i Linköping. Många
    ungdomar kom hit. Man behövde platser att sova i hemmen. Jag gick tvärs över vägen till församlingshemmet
    här i Sturefors. Fick med mig två mycket blyga kvinnor med mycket gammaldags kläder hem……Dom hade sluppit ut
    från Estland på något sätt.Året efter åkte vi dit, då var det ju fritt men mycket äventyrligt.
    En annan kontakt är en klasskamrat i at-utbildningen som var 40 år då jag var 18. Vi pratade aldrig om Estland då men vi har kontakt och gör det nu Så finns en vänförsamling till baptistförsamlingen. Den är i Surrejaani nära Viljandi. Den har vi besökt vid olika tillfällen, bl.a med Estonia en vecka innan den förliste.
    Min pappa var bonde och mycket intresserad av estlandssvenskarna. Han hann också besöka Estland.
    Jag tackar så mycket för den här läsningen. som blev av p.g.a artikeln i Corren Gun-Britt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *